You didn't have to cut me off and treat me like a stranger

                                    No you didn't have to stoop so low

                            Now you're just somebody that I used to know

Nä, här står min blogg och samlar dammråttor fick en allergisk reaktion av resefeber när jag tittade in och såg att det faktiskt är sant, jag har varit på andra sidan jordklotet, gottat mig i solen och delat säng med en miljon små stickande sandkorn som gladeligen följt mig hem från stranden varje dag. Märklig tanke att tänka, när vardagen i svearike erbjuder detta sällskap?

Hmmm,ja ni ser ju, jag kan knappt komma på när. Bitter, jag??? nää, lite kanske, i vart fall känner jag mig på ett ungefär lika ilsken som en vampyr troligen skulle vara utan sitt blod, jag törstar enormt efter solen och skulle kunna betala dyrt för att få ta del av den om det nu så bara skulle vara för en timma eller två. Kan till och med tänka mig solsveda,prickiga soleksem,rudolf näsa och pippi fräknar, ja jag kanske låter desperat? 

Snyggt då fattar du galoppen ;)

Blahha,blahha solen är farlig den är inte bra, den ger dig rynkor och hängig hud som gör att vi i framtiden kan ta look  a like bilder med en bulldog, men vet ni va, jag ger katten i det, för sol e gött och bränna är betydligt mera smickrande än min blekfisa små dallriga kropp och jag vet att ni tycker likadant:D

Okej jag ska börja träna, men shit !!!!!!

Att jag inte skäms, hehe,hur många gånger har jag inte sagt det?

 Det är i vart fall ett helt otroligt fint sätt att slingra sig undan det där dåliga samvetet, ja alltså att säga att man ska. Det är mycket jag ska här i livet när jag tänker efter men många gånger tycks orden bli fler än handlingar. Ursäkter till mig själv är jag otroligt fyndig på att komma på, för att dra ett exempel. Jag har varit i Norge i över 1,5 år ,där har det ingen god pizza så jag måste ju få njuta av det och efter en pizza har man ju ständig matkoma, så då går det ju inte att röra på fläsket direkt. I vart fall inte om man inte vill risekera att bli liggandes i ett dike med kramp och det är inte att rekomendera med ett sådant lokalsinne som jag har. Tackar vet jag att telia har bra teckning men jag skulle nog aldrig klara av att beskriva vägen så att någon akut skulle kunna hitta mig när jag ligger där och jämrar mig. Ni vill väl inte att jag ska behöva ligga där ensam med myror som kryper in i brallan vid ett dike ute på vischan?

Nej precis, så hur ska det då gå att träna? ;)

Ironi, jag får fobi. Har egentligen drygt svårt för den humorn, då jag lätt tar lite för alvarligt på saker, inte alla gånger den smidigaste kombon när jag råkar ha en riktig retsticka i min närhet som skulle kunna to OS medalj i ironi om det var en gren man kunde tävla i. Det slutar alltid  med att jag blir tjinkig och han får säga standad replikerna "men Frida du fattar väl att jag var ironisk"

Säga vad man menar, tänk vad mycket lättare saker hade varit då, i vart fall hade vi säkert kortat ner på många ofta helt löjligt onödiga missförstånd som lätt bygger bo i alla typer av realationer. Istället för att säga vad vi menar, så städar vi om och säger ibland något helt annat, för att inte tala om den löjliga tystnaden när vi väljer att tiga. En svensk tiger, ja, ha!,

Det kan jag väl hålla med till punkt och pricka om att vi gör, jag kan pinligt räcka upp handen och erkänna att det gör jag med ibland. Men det är så onödigt, jag hatar missförstånd och jag hatar när brist på kommunikation leder till elände. 

Barn och gamlingar, det säger vad det tänker och tycker, men vi som är mitt emellan vi ska ständigt bara krångla till det. Ja iof kanske inte man alla gånger önskar att vi var lika ärliga som barn och senila tanter men ja, mer lagom. Sverige är ju lagom med allt, allt ska vara lagom men tydligen inte när det kommer till att kommunicera, då flyr vi hellre undan än att ta konflikten. Misstolkningar sker oftare än solen lyser och jag kan egentligen inte förstå varför vi människor ska börja tolka saker, varför väljer vi inte att ta reda på sanningen istället. Nä det är tydligen bättre att snacka skit bakom ryggen och dikta ihop historier och antaganden som är felaktiga.

Bryr man sig om någon, borde man visa det. Har någon sårat än och den andra inte hajjat borde man säga det. Vi är trots allt inga medium som klarar av att läsa andras tankar men vi har dock gåvan till att kunna kommunicera om vi vill.

....Innan era hjärnor spinner sig varma i tolkningarnas värld, låt mig även nämna.

Att man behöver självklart inte ta till sig någon kritik, det är upp till var och en om man känns vid den, men jag själv vet att jag har mina brister :), det har vi alla mer eller mindre.

Vi kan dock inte veta att vi gör något fel, utan att vi får någon kritik. Vi kan likna oss med hundar, en hund vet inte att det den gör inte är okej om ingen talar om det, likadant fungerar vi människor.

Kritik behöver alltså inte heller vara något negativt, oftast är det positivt, för det ger oss en chans att göra om och göra rätt.

Detta inlagget blir nog en aning rorigt, har namligen en valdigt trevlig kille fran Guatemala breve mig som hemskt garna vill prata. Inte sa latt med tanke pa att han bara talar spanska och mina spanska kunskaper blev ju tyvarr inte mycket att hurra for efter min vistelse har i Central Amerika, tyvarr ;(

Manga kramar till er dar hemma, Imorgon lamnar vi Guatemal och aker mot fantastiska Belize..  

 Jag har tagit beslutet att korta ner mitt aventyr, vilket betyder att jag om dryga 2 veckor dunsar ner pa svenskmark igen. Den senaste tiden har verkligen kanslorna ruskats om i mitt huvud, tararna har runnit och magkanslan har overygat mig att de ar dags for mig att aka hem. Ni som kanner mig, ni vet hur jag fungerar. Jag kan vara som en mussla och stanga in alla kanslor tills allt bara brister och tararna fallet titt som tatt.  Jag saknar min Oscar Linden, sa enkelt ar de bara och ar man kar sa ar man, ibland behover man folja sitt hjarta. Nu ska jag dock njuta av min sista tid i ganget innan de vinkar av mig for att fortsatta resan mot Mexico, mitt sista stopp blir Belize. Jag ska nu forsoka att uppdatera lite oftare for att ge er en inblick i min sista tid har i fantastiska Central Amerika(kan dock inget lova).

 Nu nar jag aven ar mitt uppe i mitt skrivande sa vill jag aven passa pa att doda myten om att Central Amerika skulle vara en livsfara att resa i. Allt handlar mer eller mindre om sunt fornuft och att inte utmana odet. Soker du efter problem, sa kan du sakert finna dem, men de kan du aven hitta i Sverige om de skulle vara sa. Sa flaggan i topp trots allt for denna kontinent!   

Denna morgon, ar tjejorna ute och dyker medans jag spenderat morgonen i sangen. Mitt huvud haller pa att sprangas och i morse kandes de som att de skulle ga att steka ett agg i min panna. Jag kanner mig en aning battre nu, men langt ifran okej sa de blir att ta de lugnt.

Just nu finner ni de 3 lyckliga pepparkakorna pa on Utila, det ar en av de 3 oarna som finns har i Bay Island.

Denna fantastiska lilla o erbjuder strander vita som potatismjol, turkost kristallklart vatten,vajande cocospalmer och fantastiska corallrev dar man bade kan dyka samt snorkla. On bjuder aven pa billiga och smakfulla resturangbesok och inte sager vi heller nej tack till billiga boenden.  Smakfulla? ja just det for har smakar faktiskt maten nagot, manga ganger aven riktigt bra. Antligen riktig mat, de ar namligen nagot som vi inte varit bortskamda med under denna resa. Solen skiner himmelen ar bla, vad det ar skont att leva da :)

 Utila ar ju kand for sin dykning och dyka ar precis vad vi gor har. Jag och Malin tog varat open water da vi var i Thailand 2010. Sa denna gangen hoppade vi direkt pa Advance kursen som vi avslutade igar med ett nattdyk. Nu kan vi dyka pa 30 meters djup istallet for 18 :)

Angelika har aven hon trillat tillbaka till skolbanken da hon tagit open water kursen. Sa snart,snart,snart sa kan vi alla tre dyka tillsammans. Dyka ar verkligen kul, dar nere pa botten finns en sa fantastisk ny varld att upptacka. Under varan kurs ingick 5 dyk + 2 fundives. Inte illa med tanke pa att kursen bara kostade 1800 kr, latt vart!

For att bara namna nagot fran vara dyk sa gjorde vi ett pa 30 meters djup vid ett skepp vrak, dar fick vi kanlan av Titanic och varat sista dyk i kursen gjorde vi igar i totalt morker med varsin ficklampa i handen.

Nu till helgen tar vi semester i semestern och valjer att spendera den som strandade salar for att gor det som vi gor bast, namligen solar!

Hoppas ni alla har de bra dar hemma, en fagel viskade i mitt ora att varen borjar smyga sig fram, antligen gar vi mot ljusare tider i varat morka kalla Ikealand. Puss och kram fran en lycklig tjej. Utila, vi alskar dig!!

Ett hej fran COSTA RICA!

Dagar av sol,harliga manniskor och vi har aven hunnit pa surfing. Till en borjan var bade jag och Angi en aning ostabila men de tog sig efter lite envishet. Det blev verkligen en lyckad kvall i solnedgangen.

 Tiden springer, en manad har redan passerat, men vi njuter av varje gyllen sekund... 

Vi hinner skratta oss lyckliga over att de kommer vara latt som en platt att ta oss fran Panama in till Costa Rica.

Men vi hade galet fel, for varan korta ko var bara en ko for att betala 3 dollar for att komma in i landet. Sedan vantade den langa kon aven pa oss. Svetten klibbade som klister pa kroppen och vattnet hade vi saklart glomt pa bussen. Kon rorde sig sakta framat och tillslut fick vi lov att visa vara pass for att fa en stampel. Sedan kastade vi vara tegelstenar till vaskor pa ryggen och gick over en bro, dar vantade yttligare en ko pa oss. Val framme vid luckan visade de sig att vi var tvugna att fylla i nagra lappar som vi SAKLART inte hade fatt tidigare. Suck!

Nar vi val fyllt i lapparna, skriker en man nagot som kan tolkas vara Malin och vi blir da ivag vallade som kor till en minibuss som sedan kor oss vidare till varat hostel(efter yttligare lite vantan). 

Antligen var vi nu i Costa Rica. Vi vaknade som vanligt tidigt pa morgonen och bestamde oss for att hyra var sin cykel for att se oss om i Puerto viejo. Vi lyckades nog dock fa tag pa de samsta cyklarna pa hela on.

Det var en valdigt vacker cykeltur men de kandes i bade rumpan och i benen efterat,. Under dagen sag vi vackra snackstrander,apor i djugeln och mitt pa en odestrand sprang vi aven in i ett gang svenskar. Vi hade aven med oss lite picknick( tonfisk macka med agg) som vi at pa en strand fylld av fargrika snackor.

Nar vi fick veta att denna kusten av Costa Rica var mitt under en regnperiod, sa var vi snabba att ta beslutet. ATT AKA VIDARE   

Nu sitter vi pa varat hostel har i San Jose, Costa Ricas otrevliga huvudstad. Folket har ar inte alls lika trevliga och charmiga som i Panama. Vi vill nu alla bara komma ivag till kusten dar de lovar sol och bra surfing :)

Tidigare idag gick vi langs den stora huvudgatan, det var poliser i varje litet horn och dar kanndes de ganska sakert att ga. Men sa fort vi vek av till en mindre gata, kom en dam fram till oss och sa att de var en livsfara for oss att vistas dar, sa vi vande snabbt om. Vi har alltsa mer eller mindre varit fangslade pa varat hosetel under tiden har i San Jose, imorgon slapps vi ut i friheten!

Redan klockan 05.00 ringer klockan och sen vantar en 5 timmars busstur till Santa Teresa.

Tanker pa er dar hemma och saknar sonder efter den finaste killen pa jorden<3

Nu spenderar vi sista dagen har i Bocas Del Toro, imorgon ska vi forsoka ta oss in i Costa Rica ;)

Denna dagen har varit regnig, aven sadana dagar finns tydligen aven i detta paradiset. Sa ikvall ska vi lyxa till de med en treratters middag dar vi bor, de kostar bara 8 dollar men den ar vard mer an sa!

Adios amigos<3  

For nar vi kommer gaendes, saktar bilarna in och nyfikna huvuden sticker ut genom rutan for att fa sig en narmare syn pa hur vi ser ut. Att vara blond har bjuder verkligen pa otroligt mycket oonskad uppmarksamhet, kanske pa tiden att farga haret morkt?

Imorgon rullar varan resa vidare mot kusten, oj oj oj vad vi har langtat efter lite varme och inte minst efter STRANDEN!!!!!!

Tyvarr blir jag lite stressad, for nu ska vi grilla och ta vara pa var sista stund har pa skolan. Vi hors snart igen <3